Vänboken

Som liten blev man ofta frågad om vem som är ens idol eller förebild. Åtminstone var det en av frågorna (tillsammans med favoritfärg och vad man blir glad av) i vänböcker som jag i slutet på 90-talet fyllde i. Detta hör väl till uppfattningen om att barn är "ofärdiga" vuxna.
Vad gör barn i lågskoleålder idag? När J och jag igår var i en leksaksbutik för att söka 1-årspresent, knäppte ett barn ett flertal bilder med sin iPhone på olika leksaker. Kanske hon sedan satte upp dem på Instagram så att hennes vänner skulle kunna gilla. Det är nog säkert mera tidens melodi än en vänbok som man skriver i för hand med penna.

Mer sällan blir man tillfrågad om idoler i äldre dagar. Det är ofta om man har något kreativt yrke som musiker eller formgivare som man förväntas ha någon förebild för ens skapande, att man är medveten om vem som influerat en. Samma gäller sport: "Jag vill bli som ...". Men en politices kandidat på 23 jordsnurr som tycker om libanesisk mat kan inte på rak arm säga vem som är min idol.

Vem är det som influerat mig och vem ser jag upp till?  Jag har svårt att relatera till kändisar eller andra offentliga personer som förebilder eftersom jag inte känner dem personligen. Däremot finns nog de personer jag ser upp till i min näromgivning. Det är vänner, familj, bekanta och andra som korsat min väg. Någon kanske har inspirerat min klädstil, en annan musiksmaken och en tredje mina åsikter och värderingar.
Som tur vet jag nu mer om mig själv än när jag skrev i den där ena vänboken att min idol är Britney Spears. För det stod det på samma rad på föregående sida.